Jag ska lägga ner helt med den här bloggen. Ett bra jävla tag har jag hållit på "Jomen jag ska blogga... snart." Men det har aldrig blivit riktigt av. Jag har tvingat mig själv ett par gånger osv, men ja.

Thing is, denna blogg är dåtid. Allt som jag skrivit om är här avslutat kapitel. Det gör en jävla massa ont att säga och ha insett, och nu känner jag mig massa emotionell osv, men det är liksom så. Nästan alla personer jag har skrivit om här är avslutade kapitel, folk som jag liksom växt ifrån, som förändrats liksom jag, och därför är det inte samma sak längre. Ett par utav de folk jag har haft finns kvar, men de flesta är liksom inte vad som pågår längre.

Det är en hel del nya grejer som händer. Jag vet inte om jag vill blogga om det, om jag kommer, men om jag ska göra det så kommer jag inte göra det här. Det är fel, liksom. Jag vet inte. Det är som om jag lagt ner bloggen redan helt. Kommer ha kvar den för det kan vara trevligt att läsa igenom om alla roliga händelser och saker som jag haft för mig, och läsa om de människor som jag haft en fantastisk tid med men inte längre har samma nära kontakt. Den här avslutade delen av mitt liv.

Nu menar jag inte på att jag bryter eller har brytit med allt folk som jag har skrivit om här, men ska man inse verkligheten och sanningen så är det sorgligt nog så att jag har glidit ifrån vissa personer. De flesta.

Men med detta kom nya. Som passar mig mer. Så det är okej. Jag har fortfarande kontakt med de flesta gamla. Ett par utav de gamla är tillochmed mina närmaste nu, som inte var det då.

Jag tycker om detta. I slutet av förra kapitlet var det inte bra. Samtal och diskussioner och problem hit och dit. Komplikationer och smärta. Jag klamrade mig fast. Jag är så rädd för förändring. Men denna var mestadels bra. Det var inte hälsosamt där i slutet. Nu har jag raderat bort allt det gamla ohälsosamma. Jag har fixat det. Det är bra nu. Det känns okej. Och jag hoppas att detta kommer hålla ett långt tag. För jag tycker om det. Det gör mig bra. Det går.

Jag känner mig inkluderad nu.

I'm sorry. It's all that I can say. You mean so much and I'd fix all that I've done if I could start again...

Hon klagar över att jag inte bloggar och frågar alltid varför jag inte gör det. Har sällan svar på den frågan dock, för jag har ingen aning själv. Har alltid sugit på att blogga och skriva dagbok, är den bästa anledning jag har.

Så här är jag nu.

Bloggar.

Fan ska jag skriva då? Sofia att blogga är inte liksom världens självklaraste grej jag vettefan hur man gör dethär.

Men nu har jag skrivit ett inlägg iallafall?

Jag har rakat av mig håret å skaffat buzzcut.

Mår bättre nu. Väldigt mycket. Känns jävligt skönt och bah allmänt lättare. Fixade saker med en kär vän och allt känns bättre. Saknat personen tons, som fan. Så mycket bätte än på veckor.

I fyra timmar nu har jag suttit och bah, ah jag ska kolla en film, men bESLUTSÅNGEST FÖRSTÖR ALLT OCH DET KÄNNS SOM OM DET ÄR FÖRSENT NU. i AM CRy

Alltså, somehow vill jag fortfarande spara min header här för den är ju så feeejn med Alva och Tati och mig, precis som det skall vara, men jag vILL JU ÄNDRA FÄRGERNA. Sigh. Dock har jag inte tid med det nu... 

Pumpar på som fan med inlägg nu bara för att jag är här. 

blink-182 är grymma. Jag har lite nyare musiksmak nu. Sum 41, och en hel del punk och pop. Lite rock här och där. SLOW KIDS AT PLAY ARE AWESOME AND YOU ARE NOT, IT'S THAT SIMPLE.

Slow Kids at Play - Don't Let Me Go

Dylan O'Brien is a legend and you are not.

Alrighty, då ska vi se... JUNI. 7 JUNI VAR SENASTE GÅNGEN JAG BLOGGADE. Förhoppningsvis var det la 2012 annars vet jag inte vad jag ska säga.

ok jag säger ingenting. skitit i bloggen så länge. så mycket har dock pågått. Whoa, jag gick igenom komplikationer pga en snubbe innan sommaren därnånstans, därav deppandet. Kanske därför bloggandet sket ner sig who knows.

Efter det drog jag ju till Tyskland, träffade Ian Somerhalder, Paul Wesley, Zach Roerig och Dawn Olivieri. Alla skådespelare i TVD. Tog kort med Ian, Fick autograf av alla, kort med Dawn. Daniel Gillies och en annan tjej avbokade detta så de dök inte upp. Jag fick prata med Ian hela tre ggr under helgen, där han kallade mig love, darling, sweetie, sara och något mer. Jag talade om för honom att jag älskade honom och att han var amazing, varpå han svarade att han älskade mig med. Jag frågade honom om han gillar Star Wars under hans panel, han babblade på och skickade mig en slängkyss, när jag fick hans autograf startade han enkelt small talk, hur jag mådde, om jag mådde bättre(vi hade fått köa i en och en halvtimme efter att vi skulle blivit insläppta), jag sa tack, han sa no thank you so much and stuff. Jag hälsade Paul Wesley från Alva och Alva fick ett Hi tillbaka. Genom mig. Dawn komplimenterade min klänning jag bar med kortet på henne, att jag såg perfekt ut och allt. Jag slarvberättar en hel del. Jag kan gå igenom detaljer i nåt annat inlägg där även bilder kan följa med. However, helgen var ganska förfärlig om man bortser från de gånger jag träffade Ian, dåligt planerat och allt av de som organiserade. Ian's ögon är breathtaking irl, om jag bara får säga det.

Under sommaren så var det Gålö läger med Alva, Linnea å Simon, sen Stenshamn med Alva, Turkland med familjen dock inte Markus, där träffade jag Perry, från Belgien, talar franska, ser ut som en svensk, numera 20 år, otroligt trevlig, lirar l4d2 blabla. Jag började glo på serien Teen Wolf och blev fantastiskt besatt utav shippen Sterek. Don't get me wrong, jag älskar fortfarande Delena, OTP all over, men Sterek är stor OTP atm och be ready jag kanske postar om det här. Uh.

Försöker förbättra mitt betyg bäst jag kan för tillfället, för årskurs 9 och gymnasie och whatnot.

Just nu är saker ganska skit för mig, men jag gör la så gott jag kan för att inte brista helt, ska försöka fixa det, men det är lättare sagt än gjort. Men atm är det kvar på samma ställe och måendet är verkligen inte bra.

NU BER JAG SÅ MYCKET OM URSÄKT FÖR DETTA JAG SKA FIXA MIN DESIGN NÄR JAG FÅR TID OCH ALLT. I WILL. JAG SKA FÖRSÖKA FÅ UPP MITT BLOGGANDE OCKSÅ JUST PATIENCE. 

under tiden

here have my tumblr

defectivegrief

nej det är none of your business

heddå